Aide sur des tableurs

Ebola, "ond död" och häxeri: sociala och kulturella dimensioner av ebolaepidemin i Västafrika

Social and cultural dimensions of the recent Ebola outbreak in West Africa: Ontological friction and the ills of ‘western witchcraft’

Populärvetenskaplig beskrivning I december 2013 insjuknade och avled en ung pojke i byn Guéckédou i södra Guinea i Västafrika. Detta kom att bli inledningen på den största ebolaepidemin hittills i modern historia, ett utbrott som skulle komma bli större än alla tidigare ebolautbrott sammantaget och därmed också en av de största folkhälsoutmaningarna i världen sedan Andra Världskriget. Till skillnad från tidigare ebolautbrott - som ganska snabbt kom under kontroll - pågick detta utbrott längre och fick större geografisk spridning än något tidigare utbrott. Nyligen dokumenterade smittfall visar att epidemin fortfarande skördar liv. Världshälsoorganisationen (WHO) rapporterade i mars 2016 att epidemin totalt orsakat 28,646 smittofall varav 11,323 lett till döden. Epidemin drabbade främst Guinea, Liberia och Sierra Leone, men fall har också dokumenterats i ytterligare sju länder (Italien, Mali, Nigeria, Senegal, Spanien, England och USA). Liksom vid tidigare ebolautbrott har sjukdomen lokalt tolkats som ett resultat av häxeri, och häxerianklagelser har även drabbat insjuknade individer. Dessa föreställningar har dramatiskt försvårat hälsovårdsinsatserna. Hälsoarbetare har haft stora problem att få lokalbefolkningen att förstå de biomedicinska orsakerna till smittan och dess spridning och därigenom ge den nödvändiga vården. Detta motstånd var särskilt påtagligt i Guinea och har varit en viktig orsak till att det senaste ebolautbrottet fick så allvarliga proportioner. Dessutom dokumenterades en ny företeelse under det senaste utbrottet: hälsoarbetare, främst utländsk personal i internationella insatser, blev själva föremål för häxerianklagelser och beskylldes i flera byar för att medvetet sprida smittan. Detta försvårade hälsoarbetet och försatte personalen i livsfara när de i vissa fall utsattes för attacker från lokalbefolkningen. Mot bakgrund av denna problematik syftar forskningsprojektet till att undersöka drivkrafterna bakom detta motstånd från lokala befolkningen mot insatserna för att stävja epidemin. Varför uppstod detta motstånd, och varför riktades det särskilt mot utländsk personal? Viss dokumentation föreligger som delvis kan förklara fenomenet, bl a det faktum att många av de hälsorutiner som karakteriserar ebolabekämpning upplevs av lokalbefolkningen som främmande och suspekta: isoleringen av patienter, tagning av blodprover, omfattande skyddsåtgärder och användning av främmande utrustning och teknik mm. Projektet syftar till att analysera dessa reaktioner i ljuset av en bredare kunskap om de drabbade samhällenas kultur och samhälle - inte minst föreställningar om häxeri och lokala förklaringsmodeller till sjukdom och död. Förhoppningen är att denna typ av kunskap, tillsammans med mer specifik och detaljerad kunskap om de ovan nämnda reaktionerna mot läkare och vårdspersonal, skall göra det möjligt att mer effektivt genomföra hälsoinsatser i framtiden - och på så vis minska kunskaps- och kommunikationsglappet mellan lokalbefolkningen och personalen i de nationella och internationella hälsoinsatserna. Projektet planeras pågå i tre år (2017-2019) och innefatta litteraturstudier och antropologiskt fältarbete, främst i Nzérékoréregionen i södra Guinea där det första ebolafallet konstaterades i 2013. Det är också i denna region som nya ebolafall har bekräftats i mars i år (2016). Regionen är välbesökt av handelsmän och kvinnor från Guinea, Sierra Leone, Liberia och Elfenbenskusten. Litteraturstudierna omfattar tillgängliga rapporter om samtliga ebolaepidemier i Afrika liksom antropologiskt och historiskt material om sambanden mellan sjukdom, död och häxeri i de berörda samhällena och om häxeri som ett kulturellt och historiskt fenomen i allmänhet. Fältarbetet (ca 10 månader fördelade över projektperioden) omfattar deltagande observation, intervjuer, livs- och sjukdomsberättelser och fallstudier. Intervjuer kommer att göras med personer som tillfrisknat från ebola och med anhöriga till personer som insjuknat eller av

The recent Ebola epidemic in West Africa was one of the worst public health crises in modern history. A major problem contributing to its rapid spread and tragic consequences was the widespread belief in afflicted communities that the epidemic was caused by foreign sorcery and that biomedical relief teams sent in to control the disease were actually spreading the disease rather than combatting it. As a result, the emergency response teams met with strong and sometimes violent resistance from local communities, significantly hampering the Ebola eradication effort. The present project aims to explore (1) the reasons for this widespread resistance to the eradication effort and, particularly, its association with witchcraft/sorcery, and (2) why sorcery allegations were primarily directed against foreign medical personnel to the point that afflicted communities perceived themselves to be victims of 'western sorcery'? The project will run for three years and involve anthropological fieldwork and extensive library research. Fieldwork will be carried out in Guinea and involve participatory observation, collection of illness narratives, case studies of sorcery allegations and interviews with recovered patients and afflicted families, local health workers, traditional healers and members of international Ebola response teams. No similar comprehensive study of the Ebola epidemic has been carried out.

ID Projet

SE-0-29-2016-05625_1-251-43082

Statut de l'activité

2 - Implementation

Type d'aide

D02 - Autres formes d’assistance technique

% to Libéria

100.00

Organisations

Funding

Sweden

Implementing

Nordiska Afrikainstitutet

Extending

None

Code CRS	%
Institutions scientifiques et de recherche (43082)	100.0