Aide sur des tableurs

Hypoglykemi hos barn med akuta infektioner - kan ändrad behandlingsgräns förbättra överlevnad?

Glucose needs in children with acute febrile illness in Uganda- challenging the existing guidelines for improved survival

Den globala barnadödligheten har minskat under senaste åren, men fortfarande dör varje år sju miljoner barn under fem år, de flesta av dem av behandlingsbara infektionssjukdomar som lunginflammation, diarré och malaria. Majoriteten dödsfall sker i Afrika söder om Sahara. Basen i omhändertagandet av barn med akut febersjukdom är behandling med antibiotika och antimalarialäkemedel. Terapi som syftar till att understödja basala vitalfunktioner har däremot fått mindre fokus och är många gånger påtagligt eftersatt. Lågt blodsocker är förenat med sämre prognos vid en akut infektion men symptomen är ofta diffusa och därmed svåra att diagnostisera. Man vet att dödligheten är hög hos barn med blodsockernivåer under det av världshälsoorganisationen definierade gränsvärdet. Det finns nu ett antal studier som också pekar på en ökad dödlighet bland barn med blodsockervärden som i nuläget räknas som inom det normala referensintervallet. Vi ifrågasätter i denna studie den etablerade gränsen för lågt blodsocker. Vi vill samtidigt hitta förklaringar till varför en del barn har lågt eller lågt normalt blodsocker när de läggs in på sjukhus med en infektionssjukdom. Det normala fysiologiska svaret på en infektion är att kroppen släpper ut stresshormonet kortisol som verkar genom att höja blodsockret. Orsakerna till att detta inte alltid fungerar, och att en del barn istället uppvisar en blodsockernivå som är lägre än det normala, är inte kända. Kanske beror det på att barn i resursfattiga länder söker sent i sjukdomsförloppet och därmed inte längre ?orkar? producera stresshormon, eller så beror det på att det läggs föga fokus på energitillförsel hos sjuka barn. Det kan också vara så att barns kroppar reagerar på infektioner på ett annorlunda sätt än vuxna, något som en del studier från höginkomstländer redan indikerat. Vi kommer att studera 8000 barn mellan två månader och 13 års ålder som läggs in på sjukhus med en akut infektion på ett sjukhus i Mbarara i södra Uganda. Blodsockervärdet kommer att mätas vid ankomsten. Hälften av barnen kommer att få extra sockerlösning vid inläggningen redan om deras blodsocker är måttligt sänkt, medan hälften kommer att behandlas enligt rådande riktlinjer, alltså ges sockerlösning vid en lägre blodsockernivå. Sockertillförsel och blodsockermätning kommer att fortgår över behandlingstiden och som mest intensivt under första dygnet. För de tusen första patienterna i studien kommer vi att ta ytterligare prover vid ankomsten till sjukhuset för att få bättre förståelse för orsaker till olika blodsockernivåer i akuta infektioner. Vi kommer att ta blodprov för stresshormonet kortisol och hormonet insulin, som hjälper till att minska höga nivåer av socker i blodet. Vi kommer också att mäta socker och en viss typ av syror, som ökar när man svälter och ibland också vid infektion. Sen kommer vi att följa sjukdomens utveckling under tiden på sjukhuset. Vi kommer att intervjua barnens vårdnadshavare för att få information om hur barnen ätit och druckit under sjukdomen samt hur länge de varit sjuka. Vi kan sedan jämföra hur olika nivåer av hormon, syror och socker påverkar barnens tillfrisknande. Informationen från föräldrarna bidrar till att ge en tidsuppfattning till sjukdomen, om barnet varit sjukt länge eller inte, och om det har fått i sig näring och energi under sjukdomstiden. Vi kan också jämföra om vissa infektioner innebär en större risk för att utveckla lågt blodsocker jämfört med andra. Våra resultat kommer att informera riktlinjer för optimalt omhändertagande av barn med akuta infektioner och ge en uppfattning om huruvida det rådande gränsvärdet för lågt blodsocker ska justeras, för att öka chanserna för ett barn att överleva en infektion. Vi kommer också få en bättre förståelse för vad som händer i ett barns kropp under en infektion och därmed öka förståelsen för ett optimalt omhändertagande av dessa barn. I förlängningen kommer våra resultat att bidra till bättre vård för barn med akuta infektioner och med det

Mortality from pneumonia, malaria and other infections in young children remains high in sub-Saharan African hospitals, and most deaths occur within the first 24 hours of admission. Antimalarial and antimicrobial drugs constitute the routine treatment basis, but the role of supportive therapies, involving the maintenance of a normal glucose and electrolyte balance, has been given limited attention. While hyperglycemia is the most common blood glucose anomaly seen in infectious disease patients in high-income settings, hypoglycemia is not uncommon in low-income settings. 1.8-7.3% of children admitted with fever present with hypoglycemia, a known predictor of poor clinical outcome. A number of studies also indicate an increased mortality among children with blood glucose levels that are currently considered within the normal range, e.g. 2.5 - 5.0 mmol/l, compared to children with higher blood glucose levels (>5.0mmol/l). This randomized clinical trial will evaluate the benefit of glucose administration already ay blood glucose levels <5.0mmol/l in children presenting to a Ugandan hospital with an acute febrile illness. It will further explain the metabolic response, through the measurement of metabolic markers, in pediatric acute infections and how this influences the final outcome in children with hypo-, normo- and hyperglycemia. Our results will highlight the potential need to revise current hypoglycemia cut off values in order to increase child survival in acute infections.

ID Projet

SE-0-SE-29-2014-2791-285-12182

Statut de l'activité

2 - Implementation

Type d'aide

D02 - Autres formes d’assistance technique

% to Ouganda

100.00

Organisations

Funding

Sweden

Extending

The Swedish Research Council

Implementing

Karolinska Institutet

Code CRS	%
Recherche médicale (12182)	100.0